Kontoutdraget ligger framme på köksbordet och siffrorna stämmer inte med minnet av vad som hände i helgen. Kanske är det inte första gången. Kanske är det första gången du erkänner det för dig själv, mitt i natten, med telefonen i handen och ett nummer du inte riktigt vågar ringa. Känns det igen, är svaret på den viktigaste frågan enkelt: hjälp vid spelberoende finns i Sverige, den kostar ingenting och den är lika mycket till för dig som spelar som för dig som står bredvid och undrar vad som pågår. Stödlinjen för spelare och anhöriga nås på 020-81 91 00 och på stodlinjen.se, där det också går att chatta. Långsiktigt stöd och behandling finns hos kommunen och regionen, och nedan förklaras vart man vänder sig först, vad det kostar och vad som gäller för dig som är anhörig.
Behöver du hjälp nu? Stödlinjen för spelare och anhöriga: 020-81 91 00 och stodlinjen.se (chatt), kostnadsfritt och anonymt, för dig som spelar och för dig som är anhörig. Du behöver inte veta vad du vill säga innan du hör av dig. Vid akut fara, ring 112. Vid tankar på självmord, kontakta Självmordslinjen på 90101.
Stödlinjen: hjälp för spelberoende per telefon eller chatt
Stödlinjen för spelare och anhöriga drivs av Stockholms läns sjukvårdsområde med stöd från Folkhälsomyndigheten. Tjänsten beskriver sig själv rakt på sak: ”Det kostar ingenting och du behöver inte berätta vem du är.” Det gäller lika mycket dig som spelar som en förälder, partner eller vän som hör av sig för egen del. Numret är 020-81 91 00, och på stodlinjen.se finns även en chatt för den som hellre skriver än ringer.
Vad händer när kontakten väl är tagen? Enligt Stödlinjen: ”Vi lyssnar och hjälper dig att hitta ett bra nästa steg utifrån din situation.” Stödlinjen hjälper också med konkreta steg: en period utan spel, olika sätt att sätta gränser, eller att hitta rätt väg vidare till stöd hos kommun eller region. Du behöver inte redan veta vad du vill göra innan du ringer.
Rådgivning finns enligt Stödlinjen på svenska, engelska och arabiska, och genom en tolktjänst går det att få hjälp på över hundra olika språk. Det gör tröskeln lägre för den som inte är bekväm med att förklara en svår situation på sitt andraspråk.
Du har rätt till stöd och behandling
Personer med spelberoende har enligt Stödlinjen rätt till stöd och behandling från kommun och region. I praktiken betyder det två parallella vägar. Socialtjänsten i din kommun ger kostnadsfritt stöd, individuellt eller i grupp beroende på var du bor. Vårdcentral och beroendemottagning inom regionen erbjuder utredning och behandling mot en vanlig patientavgift, med högkostnadsskydd om kostnaderna blir höga. Vilket som passar bäst beror på situationen, och det är fullt möjligt att använda båda.
Ansvaret är lagfäst: socialtjänstlagen och hälso- och sjukvårdslagen ålägger kommun och region att samarbeta kring stöd och behandling för personer med spelproblem. Var man konkret ska vända sig varierar beroende på var man bor. Tack vare det fria vårdvalet går det att söka vård var som helst i landet, inte bara där man är folkbokförd; 1177:s ”Hitta vård” ger en översikt över mottagningar.
| Instans | Vad du får | Kostnad |
|---|---|---|
| Socialtjänsten (kommun) | Stöd och rådgivning | Kostnadsfritt |
| Vårdcentral / beroendemottagning (region) | Utredning och behandling | Patientavgift, högkostnadsskydd |
Enligt Folkhälsomyndigheten har ungefär 3–4 procent av Sveriges befolkning mellan 16 och 84 år någon grad av spelproblem. Siffran är en påminnelse om att den som söker hjälp knappast är ensam om situationen, även om det sällan känns så mitt i den.
Hur ser behandlingen ut?
Socialstyrelsen rekommenderar kognitiv beteendeterapi, KBT, vid spelproblem. I praktiken innebär det att man tillsammans med en behandlare kartlägger spelandet, vilken funktion det fyller och vilka situationer som ökar risken, för att sedan bygga konkreta strategier för att hantera dem. Motiverande samtal, MI, och tolvstegsprogram används också, liksom digital behandling i hela landet.
Inom vården används ibland den kliniska termen hasardspelsyndrom, eller spelberoende, för de allvarligaste formerna av spelproblem. Man behöver dock ingen diagnos för att ha rätt till stöd; socialtjänsten och regionens öppenvård tar emot även den som bara misstänker att något börjar bli fel.
Ingen behandling lovar ett visst resultat, men det finns flera vägar att pröva. Passar inte den första metoden eller mottagningen är det möjligt att byta. Det är inte samma sak som att ge upp.
Stödgrupper: att möta andra i samma situation
Spelberoendes Riksförbund beskriver sig som en sammanslutning av föreningar för spelberoende och anhöriga. Genom de lokala föreningarna finns självhjälpsmöten, enskilda samtal (både fysiska och digitala) samt rena onlineträffar. Grupperna är öppna för både den som spelar och den som är anhörig, och man behöver inte ha slutat spela för att gå med. Spelinspektionen hänvisar även till Spelberoendegruppen, och Stödlinjen nämner Gamblers Anonymous som ytterligare ett alternativ.
Lokala telefonnummer och mötestider ändras med jämna mellanrum, så det säkraste är att titta i respektive förenings egen kalender innan man dyker upp första gången. För många är gruppen ett viktigt komplement till det enskilda samtalet.
Pengar och skulder – berätta om båda
I skuldrådgivningen kommer spelet ofta fram först vid ett senare samtal. Det är pengarna som får folk att höra av sig först, och orsaken bakom kommer senare, om den kommer alls. Mönstret är vanligt, inte undantaget, och det finns ingen anledning att vänta med att nämna båda delarna när man väl sitter där.
Alla kommuner i Sverige erbjuder kostnadsfri budget- och skuldrådgivning. Rådgivaren går igenom situationen tillsammans med dig och tar fram en plan för hur skulderna ska hanteras: vilka som bör betalas först, vad som går att förhandla om och vilka rättigheter du har som gäldenär. Är skulderna för stora för att klaras av på egen hand kan Kronofogden besluta om skuldsanering, som vanligtvis betalas av under fem år.
Rådgivningen tar inte ställning till spelandet i sig, men en plan för ekonomin håller sällan om spelandet fortsätter i samma takt som förut. Därför hör de två frågorna ihop, även om det känns naturligare att prata om den ena än den andra.
En paus i spelandet
Vid sidan av samtal och behandling finns ett konkret verktyg: Spelpaus.se, det nationella registret för självavstängning. Med e-legitimation väljer man mellan 10 dagar, 1, 3 eller 6 månader, eller tills vidare, med minst 12 månaders bindningstid för det sistnämnda alternativet. Avstängningen går inte att häva i förtid oavsett period, och det är ingen brist i systemet utan själva poängen: beslutet fattas i förväg, inte mitt i ett sug efter att spela. Hos den enskilda operatören går det dessutom att sätta en snabbare paus på 24 timmar direkt i kontot. Mer om hur registreringen går till finns i texten om så stänger du av dig via Spelpaus.se.
Det är ingen bestraffning. Det är en paus man ger sig själv.
Spelpaus gäller hos alla aktörer med svensk licens, men inte hos sajter utan den licensen. Spelinspektionen är tydlig med konsekvensen: den som spelar olicensierat omfattas inte av de skydd som finns i spellagen, till exempel möjligheten att stänga av sig från spel.
Ett första steg innan man bestämmer sig kan vara Stödlinjens självtest, PGSI, som finns på webben. Testet ger ingen diagnos, men det kan sätta ord på något som annars är svårt att sätta fingret på.
Är du anhörig?
Till dig som är anhörig: du kan inte sluta spela åt någon annan, hur mycket du än vill. Stödlinjen är tydlig med en sak i synnerhet: ge inte pengar. ”Att ge pengar kan bidra till fortsatt spelande”, skriver Stödlinjen, och föreslår i stället att man betalar en räkning direkt eller köper mat. Hjälpen når då dit den faktiskt behövs.
Ett samtal går oftast bättre i en lugn stund än mitt i en konflikt. Utgå från vad du själv ser och känner, ett jag-budskap, i stället för anklagelser: ”jag blir orolig när jag ser kontoutdraget” landar annorlunda än ”du spelar bort allt”. Lyssna minst lika mycket som du pratar, och räkna med att första reaktionen kan bli förnekelse. Det betyder inte att samtalet var förgäves.
Tre saker brukar göra skillnad över tid: håll din egen ekonomi skild från den som spelar, låna aldrig ut pengar för att lösa en akut situation, och säg högt vad du ser i stället för att låtsas som ingenting.
Du har rätt att ta stöd för att ta hand om dig själv, oavsett om personen som spelar vill ha hjälp eller inte. Stödlinjen tar emot samtal från anhöriga även när den som spelar inte alls är med i bilden, och rådgivningen är kostnadsfri och anonym även för dig som är anhörig.
Just nu finns även ett webbaserat självhjälpsprogram för anhöriga, framtaget tillsammans med Karolinska institutet och upplagt över fem veckor. Programmet ingår i en pågående forskningsstudie, så formen kan komma att ändras; aktuell information finns hos Stödlinjen.
Något som ofta missförstås: Spelpaus.se går inte att registrera åt någon annan. Varje person loggar in med sin egen e-legitimation, så en avstängning kan aldrig sättas upp i smyg av en partner eller förälder. Spelberoendes Riksförbund tar, som tidigare nämnts, emot både den som spelar och anhöriga i sina grupper.
Finns det barn i familjen omfattas även de. Hälso- och sjukvårdslagen ställer krav på att vården ska uppmärksamma barns behov av information och stöd när en förälder har spelproblem. Ansvaret ligger hos vården, inte hos barnet självt eller den andra föräldern.
Om det förekommer hot eller våld i hemmet är det en annan, allvarligare situation än den detta avsnitt handlar om. Ring då 112.
Om det är akut
Ibland kan det inte vänta till nästa vardag. Vid akut fara för liv, hälsa eller egendom, ring 112. Det gäller lika mycket om faran är din egen som någon annans. Vid tankar på självmord finns Självmordslinjen på 90101, med chatt på mind.se; linjen beskriver sig själv som öppen dygnet runt, årets alla dagar, kostnadsfri och anonym. 1177 svarar också dygnet runt och kan hjälpa till att hitta rätt väg vidare.
Vanliga frågor
Kostar det något att få hjälp för spelberoende genom Stödlinjen?
Nej. Stödlinjen för spelare och anhöriga är kostnadsfri, och du behöver inte berätta vem du är för att få hjälp. Det gäller både telefonsamtal till 020-81 91 00 och kontakt via chatten på stodlinjen.se. Detsamma gäller budget- och skuldrådgivning hos kommunen, som alltid är gratis oavsett var i landet du bor.
Måste jag berätta vem jag är?
Nej, kontakten med Stödlinjen är anonym om du vill det. Du behöver inte uppge namn, personnummer eller några detaljer om din ekonomi för att få prata med någon eller för att bli hänvisad vidare till stöd och behandling hos kommun eller region.
Kan jag ringa Stödlinjen som anhörig, även om den som spelar inte vill ha hjälp?
Ja. Stödlinjen tar emot samtal från anhöriga oavsett om personen som spelar själv söker hjälp eller inte. Du har rätt till eget stöd för din egen skull, och det finns även ett webbaserat självhjälpsprogram för anhöriga framtaget tillsammans med Karolinska institutet.
Vart vänder jag mig för behandling – kommunen eller regionen?
Båda kan vara aktuella. Socialtjänsten i kommunen ger kostnadsfritt stöd, medan vårdcentral och beroendemottagning inom regionen erbjuder utredning och behandling mot en vanlig patientavgift, med högkostnadsskydd. Vilken väg som passar bäst beror på situationen; 1177:s ”Hitta vård” ger en översikt över mottagningar.
Får jag hjälp på andra språk än svenska?
Ja. Stödlinjen erbjuder enligt egen uppgift rådgivning på svenska, engelska och arabiska, och genom en tolktjänst går det att få hjälp på över hundra språk. Ta upp språkbehovet direkt när du ringer eller skriver i chatten, så anpassas kontakten efter det.
Kan jag stänga av någon annan från spel via Spelpaus.se?
Nej. Registrering på Spelpaus.se görs med egen e-legitimation och gäller bara den personen själv. En anhörig kan alltså inte stänga av någon annan i smyg; beslutet måste alltid fattas och genomföras av den som ska stängas av.
Vad gör jag om spelandet har lett till skulder?
Kontakta kommunens budget- och skuldrådgivning, som är kostnadsfri i hela Sverige. Rådgivaren hjälper till att kartlägga skulderna och ta fram en plan. Om skulderna är för stora för att lösas på egen hand kan Kronofogden besluta om skuldsanering, som vanligtvis betalas av under fem år.
Nästa steg
Den här texten ersätter inte rådgivning eller vård, men den kan vara ett första steg mot att veta vart man ska vända sig. Ett samtal till Stödlinjen, ett besök hos socialtjänsten eller en registrering på Spelpaus.se – vilket steg som känns rätt beror på var man befinner sig just nu. Fler verktyg finns samlade under spelansvar och verktyg för att pausa spelandet, och så ser BonusOut på ansvarsfullt spelande beskriver de principer som gäller för allt innehåll på webbplatsen.
Källor
- Stödlinjen för spelare och anhöriga, stodlinjen.se: kontakt, kostnadsfritt och anonymt (läst 2026-09-23)
- Stödlinjen, Chatt (läst 2026-09-18)
- Stödlinjen, Stöd och behandling: rätt till stöd, KBT, MI, tolvsteg, skuldrådgivning (läst 2026-09-23)
- Stödlinjen, Vara nära någon som spelar: råd till anhöriga (läst 2026-09-23)
- Stödlinjen, Självhjälp för anhöriga: fem veckor, Karolinska institutet (läst 2026-09-23)
- Stödlinjen, Skulder och ekonomi: budget- och skuldrådgivning, Kronofogden (läst 2026-09-23)
- Stödlinjen, Testa dig själv, PGSI (läst 2026-09-18)
- 1177, Hasardspelsyndrom: spelberoende: vårdvägar, fritt vårdval, KBT (läst 2026-09-23)
- 1177, Råd och stöd vid psykisk ohälsa och beroende (läst 2026-09-23)
- Mind, Självmordslinjen: 90101, dygnet runt (läst 2026-09-23)
- Spelberoendes Riksförbund, spelberoende.se (läst 2026-09-23)
- Spelinspektionen, Spelberoende (läst 2026-09-18)
- Spelpaus.se, Frågor och svar: perioder, e-legitimation (läst 2026-09-18)
- Folkhälsomyndigheten, Statistik över spelproblem: andel med spelproblem (läst 2026-09-18)
- Folkhälsomyndigheten, Lagar och förordningar på spelmarknaden (läst 2026-09-23)