Frågan kommer sällan på en gång. Den smyger sig in efter en förlust som kändes lite för stor, eller efter att en vän skämtsamt undrat varför telefonen alltid ligger framme vid kassan. Spelinspektionen och 1177 radar upp nio tecken som tillsammans kan tyda på spelproblem: ständiga tankar på spel, allt högre insatser, misslyckade försök att sluta, att försöka vinna tillbaka förluster, att dölja hur mycket det blivit. Enligt 1177 talar fyra eller fler av dem för spelberoende, inte som en dom utan som en signal om att titta närmare. Ett sätt att titta närmare är ett spelberoendetest: PGSI, nio frågor om de senaste tolv månaderna, som Folkhälsomyndigheten beskriver som ”ett mätinstrument för spelproblem”.

Behöver du hjälp nu?

Stödlinjen för spelare och anhöriga svarar på 020-81 91 00 och finns på stodlinjen.se, där du också kan chatta. Det kostar ingenting, och du behöver inte berätta vem du är. Stödlinjen vänder sig både till dig som spelar och till dig som är anhörig till någon som gör det. Resten av texten går igenom tecknen och testet. Hjälpen finns oavsett vad du kommer fram till.

Hur vanligt är spelproblem i Sverige?

Folkhälsomyndigheten skriver att ungefär 3–4 procent av Sveriges befolkning mellan 16 och 84 år har någon grad av spelproblem. Sidan anger inte vilken undersökning siffran bygger på. Den senaste befolkningsstudien som Folkhälsomyndigheten redovisar är Swelogs, som genomfördes hösten 2021 med drygt 7 400 deltagare och en svarsfrekvens på 29 procent.

Folkhälsomyndighetens statistiksida redovisar också riskabelt spelande enligt Nationella folkhälsoenkäten 2024: 3 procent av befolkningen mellan 16 och 84 år, 6 procent av männen och 1 procent av kvinnorna. Riskabelt spelande mäts med en kortare variant av PGSI, fyra frågor i stället för nio. Sidan förklarar inte hur den siffran förhåller sig till ”någon grad av spelproblem” ovan, så de två bör läsas var för sig och inte läggas ihop.

Hur ett sådant mått är uppbyggt går att se i själva testet, som beskrivs längre ner.

Nio tecken på spelproblem

Spelinspektionen radar upp nio tecken som kan tyda på spelproblem, och 1177 beskriver samma lista, granskad av Per Carlbring, professor i klinisk psykologi. Ingen enskild punkt är ett facit. Det är mönstret som räknas.

  • Tankarna kretsar ständigt kring spel: planering, minnen av tidigare omgångar, längtan efter nästa.
  • Insatserna måste bli allt högre för att ge samma spänning som tidigare.
  • Upprepade försök att kontrollera, minska eller sluta spela misslyckas.
  • Rastlöshet eller irritation dyker upp så fort spelandet ska minska.
  • Spel används som ett sätt att slippa tänka på problem eller obehagliga känslor.
  • Man försöker vinna tillbaka pengar som förlorats på spel och spelar vidare i hopp om att ta igen förlusten.
  • Omfattningen av spelandet döljs eller förminskas för andra.
  • En relation, en anställning eller en utbildning har redan äventyrats eller gått förlorad på grund av spelandet.
  • Andra förväntas ordna fram pengar för att lösa en ekonomisk kris som spelandet orsakat.

Listan är inte tänkt som ett facit att bocka av på egen hand. Den fungerar bäst som något att känna igen sig i, inte som en poängsumma att räkna fram själv.

Enligt 1177 ska fyra eller fler av de nio stämma in för att diagnosen spelberoende, även kallat hasardspelsyndrom, ska vara uppfylld. 1177 påpekar också att du kan ha problem med spelandet även om färre än fyra stämmer in, och att risken att utveckla spelberoende då är ökad. Varken Spelinspektionen eller 1177 anger hur länge tecknen ska ha funnits, så någon tidsgräns ges inte här.

Ordvalet skiljer sig åt beroende på sammanhang. ”Spelproblem” är den bredare, vardagliga termen och används i den här texten. ”Spelberoende” och ”hasardspelsyndrom” är kliniska termer och används bara när det är just det som avses, till exempel när 1177 beskriver diagnosen.

Att känna igen ett par tecken är inte detsamma som att få ett facit. Nästa avsnitt beskriver ett verktyg som mäter mer strukturerat: ett spelberoendetest som Stödlinjen erbjuder kostnadsfritt, utan att du behöver uppge vem du är.

Så fungerar ett spelberoendetest (PGSI)

PGSI, Problem Gambling Severity Index, är enligt Folkhälsomyndigheten ”ett mätinstrument för spelproblem” som togs fram för befolkningsundersökningar i Kanada i slutet av 1990-talet. Det test som Stödlinjen erbjuder på stodlinjen.se/spelberoende-test-pgsi bygger på PGSI.

Testet består av nio frågor om de senaste tolv månaderna. De handlar bland annat om du har spelat för mer än du haft råd att förlora, behövt större summor för samma känsla av spänning, återvänt en annan dag för att vinna tillbaka förluster, lånat pengar eller sålt något för att kunna spela, känt att du kanske har ett problem, fått problem med hälsan, blivit kritiserad av andra, fått ekonomiska problem eller känt skuld över hur du spelar. Varje fråga besvaras med aldrig (0 poäng), ibland (1), ofta (2) eller nästan alltid (3). Maxpoängen är 27, och poängen visar alltså hur ofta något har inträffat under de senaste tolv månaderna.

PoängVad Folkhälsomyndigheten kallar nivån
0Inga spelproblem
1–2Viss risk
3–7Förhöjd risk
8 eller merSpelproblem

Tabellen visar Folkhälsomyndighetens indelning av poängen. Hur Stödlinjen själv presenterar resultatet av sitt test framgår på testet.

Hos Stödlinjen tar testet bara några minuter, är kostnadsfritt och du behöver inte uppge vem du är. 1177 hänvisar också till testet. Spellagen kräver dessutom att licenshavare erbjuder ett verktyg online där spelaren kan bedöma sitt spelbeteende (14 kap. 10 §), och självtestet är ett av de tre verktyg som licenshavarnas logotyper för spelansvar ska länka till, tillsammans med Spelpaus och Spelgränser.

PGSI är ett screeninginstrument för att mäta risknivå, inte ett diagnosverktyg.

Vad betyder din poäng, och vad betyder den inte?

PGSI och de nio tecknen är två olika saker. Testet ger en poäng för de senaste tolv månaderna och pekar på risknivå. De nio tecknen från Spelinspektionen och 1177 är i stället de kriterier där fyra eller fler ska stämma in för att diagnosen ska vara uppfylld. Ett resultat i det intervall som tabellen ovan kallar förhöjd risk är därför ingen diagnos.

Ett test är ingen dom, det är en mätning. Poängen säger något om spelandet under de senaste tolv månaderna, inte om vem man är.

Det här ersätter inte en bedömning i vården eller ett samtal med Stödlinjen. Känner du igen flera av tecknen, eller landar du på förhöjd risk, är nästa steg ett samtal. Inte en egen diagnos.

Varför tecknen ofta syns sent

Flera av de nio tecknen handlar om att dölja eller skjuta ifrån sig: att förminska omfattningen för andra, att spela för att slippa tänka på problem, att låta någon annan ordna pengarna. Skam kan göra tecknen svåra att se, både för den som spelar och för omgivningen.

Ett mönster kan pågå länge innan det sätts ord på. Ett anonymt test kräver inte att du berättar något för någon innan resultatet finns där, och kan därför vara ett enklare första steg än ett samtal med en närstående.

Vad kan du göra nu?

Stödlinjen för spelare och anhöriga är fortfarande första steget: 020-81 91 00, stodlinjen.se eller chatten, gratis och anonymt. Där kan du prata igenom vad testet eller tecknen visade och få vägledning om vad du kan göra på egen hand.

Vill du ha vård finns flera vägar in: vårdcentralen, en beroendemottagning, socialtjänsten i din kommun, eller företagshälsovården om du har ett arbete. Den behandling som 1177 beskriver som rekommenderad är KBT, som går att få även via nätet, ibland tillsammans med motiverande samtal. Att prata igenom läget är ett giltigt skäl att höra av sig.

Visar testet viss eller förhöjd risk kan ett konkret första steg vara att se över vilka spelgränser du kan sätta och vad lagen kräver hos spelbolagen du spelar hos, innan spelandet hinner bli större. Ett tyngre steg är Spelpaus.se, det nationella självavstängningsregistret: du väljer mellan avstängning i tio dagar, en, tre eller sex månader eller tills vidare (som gäller i minst tolv månader), och den går inte att avsluta i förtid oavsett längd. Avstängningen gäller hos spelbolag med svensk licens. Enligt Spelinspektionen hade cirka 137 000 personer stängt av sig via Spelpaus.se år 2026, så det är inget ovanligt val. Vilken väg du väljer först spelar mindre roll än att du väljer någon.

Det här ersätter inte rådgivning eller vård, och texten ställer ingen diagnos. Om spelandet är kopplat till tankar om att inte orka mer eller till hopplöshet: ring 112 eller sök akut hjälp på en psykiatrisk akutmottagning. 1177 finns dygnet runt för rådgivning.

Till dig som är anhörig

Du kan inte sluta spela åt någon annan, hur mycket du än vill. Det du kan göra är att låta bli att låna ut pengar – Stödlinjen rekommenderar i allmänhet inte att man lånar ut pengar till en person med spelproblem – och att säga vad du ser, utan att anklaga. Ett återfall betyder inte att allt var förgäves.

Du är inte ensam om situationen. Enligt Folkhälsomyndigheten (Swelogs 2021) delar 130 000 personer i Sverige hushåll med någon som har spelproblem, och 40 000 av dem är barn. Stödlinjen är till för anhöriga lika väl som för den som spelar. Mer om var du kan få stöd finns i spelansvar och var du hittar hjälp, och grunderna i att spela säkert beskrivs på en egen sida.

Vanliga frågor

Vilka är de första tecknen på spelproblem?

Vanliga tidiga tecken är att tankarna ofta kretsar kring spel, att insatserna sakta blir högre för att ge samma känsla, och att man försöker minska sitt spelande utan att lyckas. Spelinspektionen och 1177 räknar upp nio tecken totalt. Ju fler som stämmer, desto starkare signal.

Hur många av tecknen ska stämma för att det ska räknas som spelberoende?

Enligt 1177 ska fyra eller fler av de nio tecknen stämma in för att diagnosen spelberoende, även kallad hasardspelsyndrom, ska vara uppfylld. Ingen enskild punkt är ett facit, och för dig som läser är det främst en signal om att gå vidare med ett test eller ett samtal med Stödlinjen.

Vad mäter PGSI-testet, och hur lång tid tar det?

PGSI mäter risknivå utifrån nio frågor om de senaste tolv månaderna, till exempel om du försökt vinna tillbaka förluster eller lånat pengar för att spela. Hos Stödlinjen tar testet bara några minuter och går att göra anonymt, utan att uppge vem du är.

Vad betyder det att få 3 poäng eller mer på testet?

3–7 poäng räknas som förhöjd risk enligt Folkhälsomyndighetens indelning, och 8 poäng eller mer som spelproblem. Poängen är ingen diagnos, men ett rimligt läge att kontakta Stödlinjen eller sätta spelgränser innan spelandet hinner bli större.

Är ett spelberoendetest detsamma som en diagnos?

Nej. PGSI är ett screeninginstrument som visar risknivå, inte en klinisk bedömning. En diagnos som hasardspelsyndrom ställs av vården, och enligt 1177 ska fyra eller fler av de nio tecknen stämma in.

Är testet hos Stödlinjen anonymt och gratis?

Ja. Du behöver inte uppge vem du är, och det kostar ingenting att göra testet eller att ringa eller chatta med Stödlinjen på 020-81 91 00 och stodlinjen.se, oavsett om du spelar själv eller är anhörig.

Källor

Uppgifterna i texten kommer från följande källor, hämtade 23–24 september 2026: